Det är tisdag morgon på Designhögskolan. I dag är det examen.
Studenterna fixar det sista på sina modeller, putsar och städar
upp. Det råder ett koncentrerat lugn. Examensutställningen UID19
börjar om några timmar och i det öppna trapphuset mitt i
Designhögskolan står en grupp studenter och pratar i väntan på
olika möten som de ska gå på med representanter för företag som
BMW, Electrolux, Atlas Copco, Lufthansa, Google, med flera.
Precis som tidigare år innebär examen på Designhögskolan en
utställning av alla de modeller och lösningar som studenterna har
tagit fram vid ritbord, i verkstäder och vid datorer. I
examensproceduren ingår dessutom att studenterna på tre minuter
vardera ska presentera sina alster. Dagen till ära sitter det över
200 åhörare i skolans aula. Det är klart att det är nervöst, men
presentationer är något studenterna har tränat på under hela
utbildningstiden som en förberedelse för det kommande
arbetslivet.
- Jag har haft helt fantastiska år här på skolan, jag är inte
samma person som när jag kom hit. Nu har vi levt hela våren med
våra olika projekt ofta dygnet runt, så det känns otroligt skönt
att vara i mål och få avsluta här. Efter examensutställningen ska
jag först ta sommarlov och vila, sen ska jag se mig om efter jobb,
i Sverige eller i andra delar av världen. Vi får se vad det blir,
säger Frida Stenlund.
Frida Stenlund,
Masterprogrammet i Interaktionsdesign. Foto: Peder
Fällefors
I sitt projekt presenterar hon en serie lösningar för att
underlätta anpassningen för människor som kommer till ett nytt
land. Tjänsten Navi, som hon kallar den, är en översättningstjänst
som översätter talat språk till text eller ljud på mottagarens
språk i realtid, vilket exempelvis kan användas vid besöket på
banken, vid fikabordet på jobbet, med mera. Tekniken innehåller
även funktioner, ungefär som andra sociala medier, men med uttalat
syfte att matcha nyanlända och potentiella arbetsgivare. Tanken är
att man med hjälp av tekniken ska kunna ta vara på den unika
specialkompetens som migranten besitter och påskynda individens
etablering i arbetslivet. Paketlösningen innehåller även coacher
som bistår nyanlända med kulturell och språklig anpassning, vilket
kan vara extra viktigt exempelvis på en ny arbetsplats.
- Talar individen exempelvis uteslutande ryska så finns dessutom
möjligheten i systemet att koppla samman den med andra rysktalande
personer som kan ha kommit längre i sin integrationsprocess.
Därigenom underlättas möjligheten för den nyinflyttade att hitta
gemenskap, jobb, professionella nätverk, och att komma in i
samhället på ett bra sätt, säger Frida Stenlund.
För Frida Stenlund är det viktigaste med design och hennes
utbildning att skapa nytta för människor och samhälle.
- Design handlar inte bara om färg och form, även om det är
viktiga beståndsdelar. Som designer vill jag verkligen göra
skillnad och göra viktiga saker för människor där de är. Många av
oss reser ut i världen efter examen, vilket jag kanske också kommer
att göra, men med Designhögskolan och den kompetens som finns här i
Umeå ser jag också stora möjligheter att kunna återvända och stanna
kvar här.
Frida Stenlunds kurskamrat Pontus Edman har i sitt examensarbete
uppmärksammat ett problem vid massräddningsaktioner till sjöss då
det oftast råder kaos. När exempelvis en passagerarfärja med
hundratals passagerare är skadad och på väg att sjunka är
tidsfaktorn av oerhörd betydelse. Vid räddningsinsatsens ankomst
till olyckplatsen är det ofta oklart hur många passagerare som
ligger i vattnet och dessutom saknar räddningstjänsten en tydlig
överblick över var passagerarna befinner sig. Därför är det svårt
att strukturera arbetet för att få upp passagerare ur vattnet så
snabbt som möjligt, vilket kan leda till förluster av
människoliv.
- Det här är oerhört svåra räddningsuppdrag som innefattar en
stor komplexitet. De sker dessutom ofta i mörker och i besvärlig
väderlek. Att söka människor i vattnet under den typen av
förhållanden är som att leta en nål i en höstack, säger Pontus
Edman.
För att underlätta räddningsarbetet har han tillsammans med
bland annat Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, med flera,
utvecklat en GPS-tracker som byggs in i flytvästar. Sändaren som
aktiveras vid kontakt med vatten är sammankopplad med mobilnätet
och ger en exakt positionering av var en passagerare befinner sig.
När det saknas mobiltäckning, vilket det ofta gör till sjöss,
skickar intilliggande båtar, räddningshelikoptrar med flera,
automatiskt vidare signalen till satelliter, vilket gör att
positioneringen under räddningsarbetet hela tiden upprätthålls.
Pontus Edman,
Masterprogrammet i Avancerad Produktdesign. Foto: Peder
Fällefors
- Helikoptrar, båtar och ledningscentraler får koordinater på
alla flytvästar på sina skärmar, vilket ger räddningspersonalen
helt nya möjligheter att arbeta metodiskt och strukturerat även när
det är natt eller dålig sikt. Att sändarna dessutom är försedda med
lampor gör det lättare för ytbärgare och andra att lokalisera dem
visuellt, säger Pontus Edman.
Även han beskriver tiden på Designhögskolan som mycket
viktig.
- Designhögskolan har verkligen ett gyllene recept. Utöver
duktiga lärare är det många ambitiösa och målmedvetna studenter som
samlas här, som sporrar och driver varandra, vilket är otroligt
inspirerande, säger han.
- Umeå är dessutom en bra plats. Samtidigt som allt man behöver
finns här har man även möjlighet att fokusera på studierna. Det
finns ett lugn här som är mycket värdefullt, säger Pontus
Edman.
Vid UID19 presenterar 42 studenter vid de olika
utbildningsprogrammen sina examensarbeten, och då passar
Designhögskolan också på att bjuda in en rad gäster, duktiga och
kända designers från hela världen och även gamla studenter, som får
berätta om var utbildningen och yrkeslivet har tagit dem, och inte
minst diskutera de viktiga frågorna på området.
En av årets gäster är Alberto Villarreal, som kom till Umeå och
Designhögskolan som student för precis 20 år sedan. Efter
utbildningen, som nybakad designer, flyttade han direkt till San
Fransisco, USA, där han arbetade på en konsultfirma under några år.
Därefter har han arbetat i eget företag i Mexiko och nu är han
anställd som Creative Lead vid the Consumer Hardware group på
Google för utveckling av deras hårdvarulösningar, datorer,
mobiltelefoner, med mera i Pixel-serien, kopplat till programvaran
Android.
Alberto Villarreal,
keynote speaker och alumn vid Designhögskolan. Foto: Peder
Fällefors
- Det är en enorm komplexitet i den här typen av utrustning.
Varje centimeter är fylld med teknik vilket i sig sätter gränser.
För att utrusningen ska fungera för användaren, i fickan, i handen,
i livet, krävs det dessutom igenkänning mellan olika produkter och
generationer av produkter. Produkterna ska även vara moderna vad
gäller färgval och form, säger Alberto Villarreal.
Han beskriver också utmaningen att komma som designer av
hårdvara till ett mjukvaruföretag.
- It´s hard to work with hardware, säger han och ler.
- Utveckling av hårdvara innebär en helt annan process än
utveckling av mjukvara. Mjukvara är vad företaget Google är grundat
och uppbyggt omkring, men hårdvara är något nytt och innebär att
man behöver kompetens om form, materialval, storlekar på produkter,
med mera. Utvecklingen av hårdvaran handlar om hur Google ska
kännas, säger Alberto Villarreal.
Under UID19 talade även andra kända namn på den internationella
designhimlen som Alexandra Deschamps-Sonsino och Yasaman Sheri.
Juni 2019
